| Kommun |
Snözon (grundzon)* |
| Ale |
Zon 1,5 |
| Alingsås |
Zon 2,0 |
| Alvesta |
Zon 2,0 |
| Aneby |
Zon 2,5 |
| Arboga |
Zon 2,5 |
| Arjeplog |
Zon 3,0–4,5 |
| Arvidsjaur |
Zon 3,0 |
| Arvika |
Zon 2,5 |
| Askersund |
Zon 2,5 |
| Avesta |
Zon 2,5 |
| Bengtsfors |
Zon 2,5 |
| Berg |
Zon 3,0–4,5 |
| Bjurholm |
Zon 3,0 |
| Bjuv |
Zon 1,5 |
| Boden |
Zon 3,0 |
| Bollebygd |
Zon 2,0 |
| Bollnäs |
Zon 3,0 |
| Borgholm |
Zon 2,0 |
| Borlänge |
Zon 3,0 |
| Borås |
Zon 2,0–2,5 |
| Botkyrka |
Zon 2,0 |
| Boxholm |
Zon 2,0 |
| Bromölla |
Zon 1,5 |
| Bräcke |
Zon 2,5–3,0 |
| Burlöv |
Zon 1,0 |
| Båstad |
Zon 1,5 |
| Dals-Ed |
Zon 2,0 |
| Danderyd |
Zon 2,0 |
| Degerfors |
Zon 2,5 |
| Dorotea |
Zon 3,0–4,5 |
| Eda |
Zon 2,5–3,0 |
| Ekerö |
Zon 2,0 |
| Eksjö |
Zon 2,5 |
| Emmaboda |
Zon 2,0 |
| Enköping |
Zon 2,0 |
| Eskilstuna |
Zon 2,0 |
| Eslöv |
Zon 1,5 |
| Essunga |
Zon 2,0 |
| Fagersta |
Zon 2,5 |
| Falkenberg |
Zon 1,5–2,0 |
| Falköping |
Zon 2,0–2,5 |
| Falun |
Zon 2,5–3,0 |
| Filipstad |
Zon 2,5 |
| Finspång |
Zon 2,5 |
| Flen |
Zon 2,0 |
| Forshaga |
Zon 2,5 |
| Färgelanda |
Zon 2,0 |
| Gagnef |
Zon 3,0 |
| Gislaved |
Zon 2,0–2,5 |
| Gnesta |
Zon 2,0 |
| Gnosjö |
Zon 2,0–2,5 |
| Gotland |
Zon 2,5 |
| Grums |
Zon 2,5 |
| Grästorp |
Zon 2,0 |
| Gullspång |
Zon 2,5 |
| Gällivare |
Zon 3,0–4,5 |
| Gävle |
Zon 2,5–3,0 |
| Göteborg |
Zon 1,5 |
| Götene |
Zon 2,0 |
| Habo |
Zon 2,5 |
| Hagfors |
Zon 2,5 |
| Hallsberg |
Zon 2,5 |
| Hallstahammar |
Zon 2,0 |
| Halmstad |
Zon 1,5–2,5 |
| Hammarö |
Zon 2,5 |
| Haninge |
Zon 2,0 |
| Haparanda |
Zon 3,0 |
| Heby |
Zon 2,0–2,5 |
| Hedemora |
Zon 2,5 |
| Helsingborg |
Zon 1,0 |
| Herrljunga |
Zon 2,0 |
| Hjo |
Zon 2,0 |
| Hofors |
Zon 2,5 |
| Huddinge |
Zon 2,0 |
| Hudiksvall |
Zon 3,0–3,5 |
| Hultsfred |
Zon 2,5 |
| Hylte |
Zon 2,0 |
| Håbo |
Zon 1,5 |
| Hällefors |
Zon 3,0 |
| Härjedalen |
Zon 3,0–4,5 |
| Härnösand |
Zon 3,5 |
| Härryda |
Zon 1,5–2,0 |
| Hässleholm |
Zon 1,5–2,0 |
| Höganäs |
Zon 1,0 |
| Högsby |
Zon 2,0–2,5 |
| Hörby |
Zon 1,5 |
| Höör |
Zon 1,5 |
| Jokkmokk |
Zon 3,0–4,5 |
| Järfälla |
Zon 2,0 |
| Jönköping |
Zon 2,5–3,0 |
| Kalix |
Zon 3,0 |
| Kalmar |
Zon 2,0–2,5 |
| Karlsborg |
Zon 2,0 |
| Karlshamn |
Zon 1,5–2,0 |
| Karlskoga |
Zon 2,5 |
| Karlskrona |
Zon 2,0 |
| Karlstad |
Zon 2,5 |
| Katrineholm |
Zon 2,0–2,5 |
| Kil |
Zon 2,5 |
| Kinda |
Zon 2,0–2,5 |
| Kiruna |
Zon 2,5–4,5 |
| Klippan |
Zon 1,5 |
| Knivsta |
Zon 1,5 |
| Kramfors |
Zon 3,0–4,5 |
| Kristianstad |
Zon 1,5 |
| Kristinehamn |
Zon 2,5 |
| Krokom |
Zon 3,0–5,5 |
| Kumla |
Zon 2,5 |
| Kungsbacka |
Zon 1,5 |
| Kungsör |
Zon 2,0 |
| Kungälv |
Zon 1,5 |
| Kävlinge |
Zon 1,0–1,5 |
| Köping |
Zon 2,5 |
| Laholm |
Zon 1,5–3,0 |
| Landskrona |
Zon 1,0 |
| Laxå |
Zon 2,5 |
| Lekeberg |
Zon 2,5 |
| Leksand |
Zon 2,5–3,0 |
| Lerum |
Zon 1,5 |
| Lessebo |
Zon 2,0 |
| Lidingö |
Zon 2,0 |
| Lidköping |
Zon 2,0 |
| Lilla Edet |
Zon 1,5 |
| Lindesberg |
Zon 2,5 |
| Linköping |
Zon 2,0 |
| Ljungby |
Zon 2,0–2,5 |
| Ljusdal |
Zon 3,0 |
| Ljusnarsberg |
Zon 3,0 |
| Lomma |
Zon 1,0 |
| Ludvika |
Zon 2,5–3,0 |
| Luleå |
Zon 3,0 |
| Lund |
Zon 1,5 |
| Lycksele |
Zon 3,0–3,5 |
| Lysekil |
Zon 1,5 |
| Malmö |
Zon 1,0 |
| Malung |
Zon 2,5–3,5 |
| Malå |
Zon 3,0 |
| Mariestad |
Zon 2,5 |
| Mark |
Zon 2,0 |
| Markaryd |
Zon 2,5–3,0 |
| Mellerud |
Zon 2,0 |
| Mjölby |
Zon 2,0 |
| Mora |
Zon 2,5–3,5 |
| Motala |
Zon 2,0–2,5 |
| Mullsjö |
Zon 2,5 |
| Munkedal |
Zon 1,5–2,0 |
| Munkfors |
Zon 2,5 |
| Mölndal |
Zon 1,5 |
| Mönsterås |
Zon 2,5 |
| Mörbylånga |
Zon 3,0 |
| Nacka |
Zon 2,0 |
| Nora |
Zon 2,5–3,0 |
| Norberg |
Zon 2,5 |
| Nordanstig |
Zon 3,0–3,5 |
| Nordmaling |
Zon 3,0–3,5 |
| Norrköping |
Zon 2,0–2,5 |
| Norrtälje |
Zon 2,0 |
| Norsjö |
Zon 3,0 |
| Nybro |
Zon 2,0–2,5 |
| Nykvarn |
Zon 2,0 |
| Nyköping |
Zon 2,0–2,5 |
| Nynäshamn |
Zon 2,0–2,5 |
| Nässjö |
Zon 2,5 |
| Ockelbo |
Zon 2,5–3,0 |
| Olofström |
Zon 2,0 |
| Orsa |
Zon 2,5–3,0 |
| Orust |
Zon 1,5 |
| Osby |
Zon 1,5–2,0 |
| Oskarshamn |
Zon 2,5 |
| Ovanåker |
Zon 2,5–3,0 |
| Oxelösund |
Zon 2,5 |
| Pajala |
Zon 3,0–3,5 |
| Partille |
Zon 1,5 |
| Perstorp |
Zon 1,5 |
| Piteå |
Zon 3,0–3,5 |
| Ragunda |
Zon 2,5 |
| Robertsfors |
Zon 3,0 |
| Ronneby |
Zon 2,0 |
| Rättvik |
Zon 3,0 |
| Sala |
Zon 2,0–2,5 |
| Salem |
Zon 2,0 |
| Sandviken |
Zon 2,5–3,0 |
| Sigtuna |
Zon 1,5 |
| Simrishamn |
Zon 1,5 |
| Sjöbo |
Zon 1,5 |
| Skara |
Zon 2,0–2,5 |
| Skellefteå |
Zon 3,0–3,5 |
| Skinnskatteberg |
Zon 2,5–3,0 |
| Skurup |
Zon 1,0 |
| Skövde |
Zon 2,5 |
| Smedjebacken |
Zon 3,0 |
| Sollefteå |
Zon 2,5–3,0 |
| Sollentuna |
Zon 2,0 |
| Solna |
Zon 2,0 |
| Sorsele |
Zon 3,0–3,5 |
| Sotenäs |
Zon 1,5 |
| Staffanstorp |
Zon 1,0 |
| Stenungsund |
Zon 1,5 |
| Stockholm |
Zon 2,0 |
| Storfors |
Zon 2,5 |
| Storuman |
Zon 3,0–4,5 |
| Strängnäs |
Zon 2,0 |
| Strömstad |
Zon 1,5–2,0 |
| Strömsund |
Zon 2,5–5,5 |
| Sundbyberg |
Zon 2,0 |
| Sundsvall |
Zon 2,5–3,5 |
| Sunne |
Zon 2,5 |
| Surahammar |
Zon 2,5 |
| Svalöv |
Zon 1,5 |
| Svedala |
Zon 1,0 |
| Svenljunga |
Zon 2,0 |
| Säffle |
Zon 2,5 |
| Säter |
Zon 2,5–3,0 |
| Sävsjö |
Zon 2,5 |
| Söderhamn |
Zon 3,0 |
| Söderköping |
Zon 2,0 |
| Södertälje |
Zon 2,0 |
| Sölvesborg |
Zon 1,5 |
| Tanum |
Zon 1,5–2,0 |
| Tibro |
Zon 2,5 |
| Tidaholm |
Zon 2,0–2,5 |
| Tierp |
Zon 2,0 |
| Timrå |
Zon 2,5–3,5 |
| Tingsryd |
Zon 2,0 |
| Tjörn |
Zon 1,5 |
| Tomelilla |
Zon 1,5 |
| Torsby |
Zon 2,5–3,5 |
| Torsås |
Zon 2,0 |
| Tranemo |
Zon 2,0–2,5 |
| Tranås |
Zon 2,5 |
| Trelleborg |
Zon 1,0 |
| Trollhättan |
Zon 1,5 |
| Trosa |
Zon 2,0 |
| Tyresö |
Zon 2,0 |
| Täby |
Zon 2,0 |
| Töreboda |
Zon 2,5 |
| Uddevalla |
Zon 1,5 |
| Ulricehamn |
Zon 2,0–2,5 |
| Umeå |
Zon 3,0 |
| Upplands Väsby |
Zon 2,0 |
| Upplands-Bro |
Zon 2,0 |
| Uppsala |
Zon 2,0 |
| Uppvidinge |
Zon 2,0–2,5 |
| Vadstena |
Zon 2,0 |
| Vaggeryd |
Zon 2,5 |
| Valdemarsvik |
Zon 2,0–2,5 |
| Vallentuna |
Zon 2,0 |
| Vansbro |
Zon 3,0 |
| Vara |
Zon 2,0 |
| Varberg |
Zon 1,5 |
| Vaxholm |
Zon 2,0 |
| Vellinge |
Zon 1,0 |
| Vetlanda |
Zon 2,5 |
| Vilhelmina |
Zon 3,0–4,5 |
| Vimmerby |
Zon 2,5 |
| Vindeln |
Zon 3,0 |
| Vingåker |
Zon 2,0–2,5 |
| Vårgårda |
Zon 2,0 |
| Vänersborg |
Zon 1,5 |
| Vännäs |
Zon 3,0 |
| Värmdö |
Zon 2,0 |
| Värnamo |
Zon 2,5 |
| Västervik |
Zon 2,0–2,5 |
| Västerås |
Zon 2,0 |
| Växjö |
Zon 2,0–2,5 |
| Ydre |
Zon 2,5 |
| Ystad |
Zon 1,0–1,5 |
| Åmål |
Zon 2,0–2,5 |
| Ånge |
Zon 2,5–3,0 |
| Åre |
Zon 2,5–4,5 |
| Årjäng |
Zon 2,5 |
| Åsele |
Zon 3,0–3,5 |
| Åstorp |
Zon 1,5 |
| Åtvidaberg |
Zon 2,0–2,5 |
| Älmhult |
Zon 2,0 |
| Älvdalen |
Zon 3,0–4,5 |
| Älvkarleby |
Zon 2,0 |
| Älvsbyn |
Zon 3,0 |
| Ängelholm |
Zon 1,5 |
| Öckerö |
Zon 1,5 |
| Ödeshög |
Zon 2,0 |
| Örebro |
Zon 2,5 |
| Örkelljunga |
Zon 2,0 |
| Örnsköldsvik |
Zon 3,0–3,5 |
| Östersund |
Zon 2,5–3,0 |
| Österåker |
Zon 2,0 |
| Östhammar |
Zon 2,0–2,5 |
| Östra Göinge |
Zon 1,5 |
| Överkalix |
Zon 3,0–3,5 |
| Övertorneå |
Zon 3,0–4,5 |
Ingen kommun matchade din sökning. Hör gärna av dig till våra rådgivare i Piteå på
0911-480 800 så hjälper vi dig direkt!
* Vissa kommuner med stora höjdskillnader eller inland/kust-variationer omfattar ett snözonsintervall (t.ex. 2,0–2,5). I 3D-konfiguratorn är takstolarna dimensionerade för snözon 3,5 (lätt tak) som standard. Vid offertförfrågan säkerställer våra konstruktörer att takstolarna beräknas exakt för din specifika byggplats.
Du slipper räkna själv – vi hjälper dig hela vägen
I 3D-konfiguratorn ritar du din byggnad med stomme och takstolar dimensionerade för snözon 3,5 (lätt tak). När du skickar in din offertförfrågan säkerställer våra konstruktörer att allt dimensioneras exakt för snözonen i din kommun.
Vad innebär snözonen för ditt bygge i praktiken?
Snözonen anger den statistiska grundsnölasten på mark i kilonewton per kvadratmeter (kN/m²) enligt Boverkets konstruktionsregler (EKS). Förenklat motsvarar 1,0 kN/m² ungefär 100 kg snö per kvadratmeter markyta.
I Sverige varierar grundzonerna från Zon 1,0 i sydligaste Skåne upp till Zon 5,5 i fjällvärlden. Denna skillnad har en direkt inverkan på byggnadens konstruktion:
Södra Sverige (Zon 1,0–1,5)
100–150 kg/m²
Måttliga snölaster. Standarddimensioner för fribärande takstolar och regelstomme fungerar väl för de flesta spännvidder.
Mellansverige (Zon 2,0–2,5)
200–250 kg/m²
Vanligaste zonen i Svealand och södra Norrlandskusten. Kräver kraftigare överramar och spikplåtar i takstolskonstruktionen.
Norra inlandet (Zon 3,0–3,5)
300–350 kg/m²
Tung och långvarig snölast. Kräver förstärkta takstolar, anpassade cc-mått eller grövre virkesdimensioner i tak och bärande väggar.
Fjällnära områden (Zon 4,0–5,5)
400–550 kg/m²
Extrema snölaster. Individuell hållfasthetsberäkning med extra grova takstolsvirkesdimensioner och särskild hänsyn till vindlaster.
Taklutning och formfaktor – hur snön fördelas på taket
Snölasten på ett tak är sällan exakt densamma som marksnölasten. Boverkets byggregler använder en så kallad formfaktor (μ) som beror på takets lutning och utformning:
- Flacka tak (under 14°): Snön ligger kvar under hela vintern. Formfaktorn sätts oftast till 0,8, vilket innebär att taket bär minst 80 % av markens snölast.
- Branta tak (över 30°): Snön glider lättare av vid töväder, men det kan leda till osymmetrisk snölast där ena takfallet bär dubbel last när snön glider över nocken eller drivs av vind.
- Snöfickor vid vinklar och pulpettak: Om du bygger ett garage i vinkel eller ansluter ett pulpettak mot ett befintligt bostadshus bildas en snöficka. Här kan snön driva ihop i flera meters djup, vilket kräver extra kraftiga bärlinor och takstolar i anslutningen.
Bygglov och tekniskt samråd – kommunens krav
När du söker bygglov eller anmäler ett attefallsbygge gör kommunens byggnadsnämnd en granskning av bärverket. Inför det tekniska samrådet och startbeskedet krävs konstruktionsdokumentation som intygar att byggnaden är dimensionerad för ortens specifika snö- och vindlast enligt Eurokod och EKS (BFS 2024:6).
När du beställer en byggnad från Lundqvist Trävaru levereras alltid CE-märkta takstolar med medföljande beräkningsunderlag och hållfasthetsdeklaration. Behöver du hjälp med bygglovsritningar erbjuder vi kompletta ritningspaket till förmånliga priser.
Vanliga frågor om snözoner
Vad gör jag om min kommun har ett snözonsintervall (t.ex. 2,0–2,5)?
Vissa kuperade kommuner eller kommuner med både kust och inland har flera zoner beroende på höjdläge över havet. I 3D-konfiguratorn ritar du med takstolar beräknade för snözon 3,5 (lätt tak). När du begär offert säkerställer våra konstruktörer din exakta byggplats och dimensionerar takstolarna korrekt för just din tomt.
Hur dimensioneras takstolarna när jag ritar i 3D-konfiguratorn?
I 3D-konfiguratorn är takstolarna som standard beräknade för snözon 3,5 med lätt tak (plåttak), vilket täcker merparten av Sveriges byggplatser. Om din kommun har en högre snözon eller om du väljer ett tyngre takmaterial (t.ex. betongpannor), säkerställer våra konstruktörer att takstolar och stomme dimensioneras korrekt när du begär offert.
Kan jag bygga med lägre snözon om jag planerar att skotta taket ofta?
Nej. Boverkets byggregler och gällande byggstandard tillåter inte att manuell skottning ersätter en korrekt dimensionering. Byggnaden måste vara dimensionerad för att tåla den statistiska maxsnölasten för att vara personsäker och för att försäkringar ska gälla.
Vad väger snön på taket egentligen?
Nysnö väger omkring 100 kg per kubikmeter, medan packad vintersnö eller blöt tösnö kan väga mellan 300 och 400 kg/m³. Det innebär att endast tre decimeter blötsnö kan väga lika mycket som en hel meter torr pudersnö.
