Visselblåsarlagen, eller "Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden" som den formellt sett heter, syftar till att förbättra möjligheten att avslöja olika former av missförhållanden och till att ge ett utökat skydd för den som rapporterar. Nedan försöker vi beskriva hur detta fungerar hos Lundqvist, men först..

Vad är ett missförhållande?

Missförhållanden, i ett visselblåsarsammanhang, avser handlingar eller underlåtenhet som bryter mot gällande lagar och regler, strider mot allmänt accepterade etiska normer och principer, utgör en risk för människors liv eller hälsa, diskriminering eller liknande. Det handlar alltså om allvarliga missförhållanden. Ytterligare ett krav enligt visselblåsarlagen, för att personen som visselblåser ska omfattas av skyddet i lagen, är att missförhållandet i fråga är av så kallat allmän- eller samhällsintresse.

Det är alltså viktigt att skilja på ”verkliga missförhållanden” och situationer som inte faller under definitionen av missförhållanden enligt visselblåsarlagen. Följande är exempel på vad som inte räknas som missförhållanden:

• Personliga klagomål: Klagomål som rör den egna anställningssituationen, såsom löneförhållanden, arbetstider, personliga konflikter med kollegor eller chefer, som inte innebär brott mot lagar eller allvarliga etiska riktlinjer.


• Generellt missnöje: Åsikter om företagets ledningsstrategier, affärsbeslut eller operativa riktningar som inte innefattar olagligt eller oetiskt beteende.


• Rutinmässiga arbetsplatsfrågor: Frågor som normalt hanteras genom ordinarie HR-processer, som arbetsutvärderingar eller prestationsgranskningar.

Vem kan visselblåsa?

Det skydd som visselblåsarlagen medför gäller alla anställda inom företaget, inklusive ledning, tillfälligt anställda, praktikanter samt externa parter med arbetsrelaterad koppling till företaget, så som exempelvis konsulter, arbetssökande, aktieägare och styrelsemedlemmar. Även personer som avslutat sin anställning eller sitt uppdrag omfattas av skyddet i lagen, under förutsättning att dom fått del av informationen rörande missförhållandet under den tid som dom var verksamma. Personer som bistår den som larmar omfattas också av skyddet i lagen.

Det är dock värt att notera att visselblåsarlagen enbart är avsedd att skydda individer som rapporterar i god tro, och att det finns situationer då skyddet inte nödvändigtvis gäller, exempelvis vid:

• Anmälningar gjorda i ond tro: Personer som medvetet rapporterar falsk eller vilseledande information om påstådda missförhållanden.


• Externa parter utan arbetsrelaterad koppling: Medan lagen huvudsakligen skyddar anställda och andra med direkt arbetsrelaterad koppling till företaget (som exempelvis konsulter och leverantörer), omfattas inte allmänheten, kunder eller personer utan direkt arbetsrelation av detta skydd.


• Överträdelse av lagar vid rapportering: Individer som begår brott i processen att samla information eller rapportera om missförhållanden, till exempel genom olovlig tillgång till konfidentiell information.


• Oskäliga anmälningar: Det finns inget skydd för den som larmar om egna anställnings- eller arbetsförhållanden eftersom det normalt inte finns något allmänintresse i detta. Ett exempel på när en rapportering inte omfattas av skyddet är när larmet handlar om konflikter i en arbetsgrupp.

Det är viktigt att alla anställda och berörda parter är medvetna om dessa begränsningar för att säkerställa att visselblåsningssystemet används på ett ansvarsfullt och korrekt sätt.

Hur gör man en visselblåsning?

En visselblåsning, eller rapportering, kan göras både muntligt och skriftligt, samt vid begäran via ett fysiskt möte inom skälig tid. Rapporteringen kan ske genom antingen interna eller externa kanaler. Den interna rapporteringskanalen ska gå till en så kallad oberoende och självständig aktör, med behörighet att på bolagets vägnar ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljning till visselblåsaren.

Kontakta den interna visselblåsarfunktionen

Telefon	Postadress
073-511 83 88	Box 385
fredrik@swediacapital.se	111 73 Stockholm
Fredrik Persson, oberoende styrelseledamot	Att: Fredrik Persson

Mottagaren av en rapport ska alltid hantera den rapporterande personens identitet med tystnadsplikt i enlighet med visselblåsarlagen, men det ska också vara möjligt att rapportera missförhållanden helt anonymt. För att genomföra detta kan visselblåsaren använda tjänster som exempelvis temporära mejltjänster eller motsvarande. Uppmärksamma också att en anmälan på detta sätt bör ske utanför arbetsplatsen (helst på ett publikt nätverk) och från en enhet som inte ägs av företaget.

Uppmärksamma dock att om anmälan sker helt anonymt så finns det inte någon möjlighet till bekräftelse på mottagande av rapporten eller återkoppling om ärendet, såvida inte anmälaren lämnat instruktioner för hur återrapportering kan ske vid anmälan.

Kontakta en extern visselblåsarfunktion

Det går också att anmäla direkt till berörd myndighet genom en så kallad extern visselblåsarkanal. På den här sidan hittar du en lista med myndigheter att rapportera missförhållanden till.

Vad händer sen?

Inom sju dagar efter att en rapport om eventuellt missförhållande mottagits ska avsändaren, under förutsättning att denna går att kontakta och att denne inte avsagt sig rätten, få en bekräftelse på detta.

Inom tre månader ska den som rapporterat och är nåbar få skälig återkoppling om huruvida åtgärder planeras, och i så fall vilka åtgärder som planeras. Tre månader räknas från det att visselblåseren fått bekräftelsen på mottagande av rapporten, alternativt tre månader från mottagandet av rapporten om det av någon anledning inte skickats en bekräftelse. Uppmärksamma dock att detta inte nödvändigtvis innebär att visselblåsaren alltid har rätt att få information om samtliga åtgärder som vidtagits, då det kan finnas andra hinder för att återkoppla – så som exempelvis tystnadsplikt eller sekretess.

Vad dokumenteras och sparas?

Till att börja med kan man säga att alla rapporter, utredningsmaterial och dokumentation kring åtgärder hanteras med strikt konfidentialitet och i enlighet med bestämmelserna i visselblåsarlagen.

För det fall visselblåsningen inte sker skriftligt (alltså muntligt via telefon eller vid en fysisk träff) ska rapporten dokumenteras genom att mottagaren upprättar ett protokoll. Det är värt att notera att dokumentation behöver hålla en tillräckligt god nivå för att kunna användas som bevisning i rättsliga förfaranden och vid verkställighetsåtgärder.

Visselblåsaren, om denna är nåbar, ska alltid ges möjlighet att kontrollera, rätta och skriftligt godkänna ett protokoll.

Bolaget är skyldigt att bevara skriftliga rapporter och dokumentation av muntliga rapporteringar så länge som det är nödvändigt. Dokumentationen får dock inte sparas längre än två år efter att ett uppföljningsärende har avslutats, då dokumentationen skall raderas.